Bloggtystnad, sjukdom och andlighet!

Vilken mix tänker ni säkert när ni läste min rubrik. Ja men det stämmer, det är nog en mix men det är väl livet också,en enda mix av saker. Djupa livsfrågor, ytliga dagsproblem. Fram och tillbaka. Att leva ett ytligt liv allena vore för mig inget att ha men om man inte heller ibland får vara bara människa, läsa romantiska plojböcker och klaga på sina gråa hårstrån blir livet kanske för tungt?Lite av varje beroende
på vart man befinner sig i sitt liv.

Bloggtystnaden beror på sjukdom. Jag och min man blev sjuka exakt samtidigt. Det har aldrig hänt under de snart 12 år vi varit tillsammans. Till råga på allt hade vi 4 friska krya pigga barn hemma. Maken var dock tvungen att jobba trots feber, jag hade mer tid att vila då alla barn var på dagis och fritids som vanligt trots att jag har lov. Fast jag krånglade ju till det med att ta en skön promenad i solen och en kaffe med en vän ena dagen för att dagen efter känna att lillans garderob behövde fyllas på och varför inte träffa en annan vän för en kaffe då också. Det går så länge man har febernedsättande i kroppen men speciellt smart är det nog inte 😉
Helgen var halvkul. Började med att ropa på äldste sonen att komma med vatten och smärtstillande och så fick jag ligga kvar tills den kickade in. Hela dagens alla åtagande fick göras med en ansträngning och sedan kollapsade vi båda två framför melodifestivalen på kvällen. De stora hade 2 h scouter mitt på dagen så de blev av med lite överskottsenergi den vägen. Söndagen mådde vi något bättre. Inte bra men lite bättre. Promenerade i sakta mak genom vår bys vinodlingar ner till sjön. Hade med oss muffinsar som jag haffsade i hop (lchf variant med mandelmjöl), kaffe och punch. Nej, ingen sprit utan en speciell saft som barnen dricker under vintern här i Schweiz. Mitt smaksinne var lika med noll så om muffinsarna var goda vet jag inte och de åkte raskt in i frysen när vi kom hem. Äter bara något “sött” på helgen.Alltså något inom ramarna för lchf. Men inte alltid.

Sen har veckan hittils gått ut på att få ordning på tvätten och allt annat som halkar efter när man är sjuk. Maken har jobbat på och barnen går sista veckan innan deras sportlov. Då får vi hoppas att alla är friska för 4 dagar i bergen med skidor väntar på de stora killarna och mannen min.
Viktmässigt pendlar jag upp och ner de sista veckorna pga obalans i kroppen. Mens ena veckan, förkylning den andra. Jag har inte kunnat träna som jag vill så det är väl så här det är. På fredag kommer min PT för sitt sista pass för denna gången. Men på måndag börjar jag en ny utmaning vilket känns spännande.
Ska göra en 30 dagars utmaning och upplägg som heter Kostologik30. Det en en kostrådgivare som själv gått ner 30 kg med lchf som ska coacha, ge mig korta intensiva träningsprogram för varje dag samt kolla över min kost, den mentala biten osv. Spännande!
Har dessutom gjort en beställning från bokus.com. Kände att lite ny kunskap och inspiration behövdes. 2 kokböcker samt 3 andra mer teoretiska böcker är beställda.
En blogg jag följer som heter lchfingenjören (en fantastisk tjej som gått ner 80 kg) har haft mycket hjälp av Mia Törnbloms bok Självkänsla Nu! Jag tänker att jag ska läsa den och börja jobba mer med mitt inre.
Jag skrev ju lite om den inre resan jag gör. Det handlar ju även endel om andlighet. Jag har varit bekännande kristen sedan 13 års ålder och bekänner mig fortfarande som kristen men kan erkänna att det kulturella inom den kyrkliga traditionen jag har tillhört känns långt borta i dag. Jag är troende kristen som tror på Gud. Så långt känner jag mig “säker” i min tro. Men sen är det många frågetecken och denna resan är väldigt intressant. Om man kommer in i kyrkan som ung så formas så mycket av ens värderingar utifrån den kyrkan man rör sig i. För det handlar till stor del om ett kulturellt sammanhang och de är olika beroende på vilket samfund man tillhör. För att inte tråka ut er så kan man väl säga att min andlighet är på samma resa som resten av mig själv. Och jag tror inte denna resan kommer ta slut heller. Livet är för stort, för märkligt och för härligt för att man ska sätta sig ner och säga: nu vet jag hur jag tror, nu vet jag hur jag vill leva och vara.  Jag tror på en ständig inre resa där man hela tiden utvecklas och utmanar sig själv både kroppsligt och själsligt!

Huset är fullt med barn, inte nog med att mina egna 4 juveler är hemma de har även kompisar på besök. Så det är dags att ta tag i att servera dessa barn mellanmål innan de ska på fotboll och gitarr och mellan det ska jag försöka handla lite mat till det ekande kylskåpet!

Lev väl!
kramar Anna

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *